Pollen i januari eller februari

Pollensäsongen kan börja så tidigt som i januari, med det beror på vädret och var i Sverige du befinner dig. Under milda vintrar, när temperaturen stiger över noll och växtsäsongen börjar tidigare än normalt, kan vissa träd framför allt hassel och al börja sprida pollen redan i januari eller februari, särskilt i södra Sverige. I norra Sverige dröjer det ofta längre innan pollensäsong startar, vanligtvis framåt våren. För personer med pollenallergi kan en tidig start av pollensäsongen innebära att symtomen börjar tidigare än vanligt. Det är viktigt att vara uppmärksam på väderförändringar och börja med behandling i god tid. Även om symtomen är kanske milda så sätts det igång en inflammatorisk process som kan leda till svårare symtom under björk- och grässäsong.

Korsreaktioner vid pollenallergi

Vid pollenallergi reagerar immunsystemet med en inflammatorisk process mot proteiner som vi inhalerar och som finns i pollen från växter såsom träd, gräs och ogräs. Många patienter med pollenallergi kan uppleva symtom vid intag av råa frukter, grönsaker och nötter såsom klåda eller sveda i munnen, på läpparna eller halsen, svullnad av läppar, tunga eller gom. Symptomen uppkommer oftast vid intag av råa livsmedel, medan upphettade eller bearbetade versioner (som kokt frukt eller grönsaker) ofta tolereras bättre eftersom proteinerna förändras vid tillagning. Fenomenet, då munhålas slemhinna reagerar, kallas för korsreaktion och uppstår när immunsystemet inte kan skilja mellan proteiner i pollen och liknande proteiner i exempelvis frukt, grönsaker eller nötter. Detta sker eftersom strukturen hos vissa proteiner är mycket lika, även om de kommer från olika källor. Detta fenomen är särskilt vanligt vid björkpollenallergi, men förekommer också vid andra typer av pollenallergi. Korsreaktioner ger oftast milda symptom som kallas för oralt allergisyndrom (OAS).

Vanliga korsreaktioner

Björkpollenallergi: Vanligt förekommande korsreaktioner är med råa äpplen, päron, körsbär, hasselnötter, morötter och selleri. Detta beror på likheten mellan björkpollenproteinet Bet v 1 och proteiner i dessa livsmedel.

Gräspollenallergi: Kan orsaka reaktioner med spannmål som vete och råg, samt med vissa baljväxter som ärtor och linser.

Gråbopollenallergi: Vanliga korsreaktioner sker med selleri, morötter, persilja och kryddor som koriander, fänkål och anis.

Sensibilisering vs Allergi

På svenska används termerna sensibilisering och allergi för att beskriva olika faser av immunsystemets reaktion på ämnen som kan orsaka allergier. Sensibilisering innebär att immunsystemet har kommit i kontakt med och utvecklat ett svar för ett specifikt ämne, som till exempel pollen eller pälsdjur. Under denna fas producerar kroppen specifika antikroppar mot ämnet, men personen upplever ännu inga allergiska symtom. Sensibilisering kan ses som en ”förberedelse” för en allergisk reaktion, men det betyder inte att personen automatiskt får allergisymtom. Allergi innebär däremot att en sensibiliserad person faktiskt får symtom när de exponeras för ämnet. Allergisymtomen kan inkludera exempelvis klåda, rinnande ögon och nysningar. En allergi är alltså en vidareutveckling där kroppen reagerar på ett sätt som ger konkreta, märkbara besvär.

Sammanfattningsvis kan man säga att sensibilisering är ett förstadium till allergi, men inte alla sensibiliserade personer utvecklar en allergi. På grund av sensibiliseringen kan allergiprover (specifika antikroppar mot t ex helt ofarliga ämne såsom pollen) vara positiva, dvs att specifika antikroppar kan detekteras. Detta innebär inte att man är allergisk mot ämne som man har antikroppar för.